Lycka

Vissa anser att mening med livet är att finna lycka. Huruvida detta är korrekt går att diskutera. Dock ägnar dagens människa mycket tid åt att finna lycka och strävar hela tiden mot att bli just lyckliga. Att finna lycka innebär dock en risk, ty lyckan kan snabbt vända till olycka. För det är ju så att det som gör oss lyckliga även kan göra oss minst lika olycka.

Ett bra exempel på detta är kärleken. Att älska någon och att vara med den man älskar är något som ger stor lycka. Att sedan bryta upp från denne ger istället otroligt stor olycka. En månad av lycka har plötsligt orsakat år av olycka.

Frågan är då om det är värt att sträva efter lycka då risken att vi istället för lyckliga blir olyckliga? Är det inte bättre att inte engagera sig så mycket och istället låta det bli som det blir? Men är det så vi vill leva våra liv? Vi har möjligheten att göra ett val. Att leva ett liv med toppar och dalar eller att leva ett liv i medelmåtta, utan sorg men även utan lycka.

Är de få stunder av lycka värd den sorg vi ibland möts av? För två år sedan skulle jag tveklöst ha sagt ja, men nu vet jag inte. Men det kan iallafall vara en lite tröst då det ibland är jobbigt, att veta att snart, snart kommer det att vända och då kommer du få tillbaka all den olycka och sorg du drabbats av i lycka och glädje.

Man kan se det som en graf eller tallinje, till varje positivt tal finns det ett lika stort negativt tal. Du väljer själv hur höga toppar och djupa dalar du vill ha.

AM